Vi vet alla att rökning är dåligt och ändå säljer cigaretter som smör. Det finns tusentals ungdomar som varje dag tar sin allra första cigarett. Så gott som alla rökare säger så småningom att de önskar att de aldrig börjat. Oavsett om det berodde på grupptryck, stresshantering eller ren nyfikenhet så var det aldrig värt det när man tänker tillbaka. Man minns den första cigaretten snarare som det första steget in i en dyr och ohälsosam vana.
Att röka lugnar ner nerverna på de flesta. Detta beror på att man har lurat hjärnan att skicka ut ”belöningssignaler” genom nikotinet. Man får en flyktig känsla av välbefinnande. De första gångerna kan man även få ett rus och en mer svindlande känsla som lätt kan bli för mycket. Det är inte ovanligt att man spyr om man får ”för mycket”.
Rökarnas beroende
Att sluta röka är inte så lätt. Oftast har en rökare redan slutat flera gånger och sen ramlat tillbaka. Det finns fyra beroenden man känner av när man ska börja med rökavvänjningen:
- Kroppsligt beroende: Man känner ett sug efter nikotin vilket kan leda till abstinensbesvär.
- Mentalt beroende: Man känner att det saknas något och man identifierar sig som en rökare
- Vaneberoende: Själva rökningen har blivit en inlärd vana och oftast sammankopplad med vissa känslor eller aktiviteter. Till exempel att röka efter maten eller när man är stressad.
- Socialt beroende: Man använder rökningen i ett socialt sammanhang. Det kan handla om att man röker efter en fika med vännerna eller under arbetsfesten med kollegorna.
Oftast känner man av alla dessa beroenden och det är individuellt vilken eller vilka som man upplever som jobbigast. Även om man är duktig på att hålla sig borta från att röka som en vana så kan det sociala rökandet ställa till det. Speciellt i samband med alkohol då det försämrar omdömet. På ett sätt kan man se det som om att man är tillbaka där man började. Man har en chans att säga nej och vägra, men man gör det ändå. Efteråt ångrar man sig och tänker att det verkligen inte var värt det. Cirkeln är sluten och oftast fortsätter man i samma takt. Att sluta handlar mycket om att vara stark när man är som svagast. Att säga nej när man vill det som mest. Hur man gör det är individuellt, men när man väl lärt känna sig själv tillräckligt bra kan man börja se signalerna för när man är svag. Då kan man ta ett beslut och göra sitt allra bästa för att hålla det.